tankar&funderingar

gaaaaaaaaaaaah.. så sjukt mkt tankar och funderingar som bara virrar runt i huvet just nu.. mötet kändes helt sjukt, det kändes som en dröm. varför sitter jag inte i aulan med min sjuka klass för? varför äre inte vår sköna rektor som står där uppe och babblar om att raka av håret om vi klarar si och så många poäng? varför.. och då vaknar man sen och inser att det är faktikst inte som förut längre. ingenting är som förut. men det är sånt man får leva med och det är väl antagligen sånt man vänjer sig vid också skulle jag tro. men som sagt har jag alltid varit rädd för förändringar, för att släppa folk som står mig nära. och just i denna situation har jag behövt gå igenom både förändringar och splittringar, vilket inte känns alls bra.

på vägen hem från mötet mötte jag och terese juan, vår gamla rektor. han som vi satt hos redan första dagen och klagade på att vi inte tyckte om det och ville ha de si och så. han gjorde verkligen allt för oss, allt för att vi skulle ha det bra. hade extra matte lektioner med oss som behövde för att han verkligen ville att vi skulle klara betygen. han verkligen kämpade, och allt var för oss, för vår skull.

iallafall så kändes det tungt att träffa honom, faktikst. allt man har varit med om och allt han har gjort för oss. flashbacks. usch jag tycker inte om det här. och ja jag är en känslig typ när det gäller sånt här men jag tycker faktikst att det är jävligt jobbigt. men jag kommer vänja mig, nån gång..


jag saknar er så sjukt mycket
Kommentera