snart går vi ut 9an, snart är det slut.
vi försöker se det posetivt och springer ut med ett tjut.
men innerst inne vet jag att alla kommer fälla en tår,
jag menar vi har gått med varandra i snart 3 år.
9A har varit som en familj fylld av lycka.
att lämna klassen är grymt ledsamt,
det måste ju alla tycka.
massa olika minnen vi har samlat på oss under våran tid,
men nu är det nog dags för alla att ta sitt kliv.
jag förstår nog inte riktigt ännu att alla kommer gå åt skiljda håll.
att vi inte längre kommer vara under Emma Wedins kontroll.
på något konsigt sätt känns inte ens det bra..
JaJaJa.
inte deppa ihop, tänk istället på alla minnen vi har gjort!
kommer aldrig glömmer min andra familj.
utanför klass rummen, vid skåpen, hur roligt
vi alltid har. på rasterna när vi sitter och solar
och lyssnar på musik. dansar på borden,
sjunger i matsalen, leker burken i skolan,
bildar tåg, springer runt. så typiskt 9A!
jag älskar er! ♥
